Det finns en behandling som jag är lite skeptisk till, inte negativ, men skeptisk. Och kritisk. Det är den s k ”underhållsbehandlingen”, ”behandling” av heroinister med Metadon, Subutex och Subuxone. Av dessa kan Metadon vara direkt dödlig. Nu ökar tydligen dödsfallen till följd av metadon, liksom till följd av heroin, enligt artikel i DN. Det är olyckligt, och det är väl bra att myndigheterna samlas och funderar över vad det beror på.
Min skeptiska inställning utgår från att dessa substitutionspreparat, underhållsbehandlingen, är ju ett ”underhåll”. Det blir ett underhåll av missbruksbeteendet, av att åstadkomma den sinnesförändring som ”uppskattas”. Visserligen är vinsten av substitutionen relativt stor. Men den vidmakthåller opiateffekten, sinnesförändringen. Rent medicinskt är det svårt att komma tillrätta med ”opiateffekten”, men jag känner ändå ett par som lyckats. Alltså går det, men det kräver en hel del av samhället. I detta perspektiv är det sorgligt att samhället väljer den ekonomiska genvägen ”substitution”, i stället för att erbjuda den vård som krävs. I stället för att se över hela missbrukarvården går allt mer fokus till billiga lösningar. Resultatet blir att missbruksbeteendet underhålls, kvarstår. Om än med bättre livskvalitet för missbrukarna och om än med mindre ”skadlig” effekt för samhället. Men det underhåller också närheten till effekten, till tanken att ”riktig vara” kanske är bättre, och givet de hårda regler som omger viss del av ”substitutionsprogrammen” är det inte helt ovanligt att patienter ”straffar ut sig”.
Frågan är svår. Heroin tillhör de droger som jag inte använt så jag har inte någon personlig direkt erfarenhet att falla tillbaka på, förutom de jag känner som klarat sig och det är lite väl få för att jag självsäkert ska kunna säga att det finns alternativ. Samtidigt tror jag att givet tillräcklig och givet kompetent vård, som inte bara arbetar med orsaken utan även med att skaffa förutsättningarna, så är det fullt möjligt att erbjuda en vård som inte är ”underhållsvård”. Därmed inte sagt att jag vill avskaffa substitutionsvården…
Hej såg ditt inlägg hos mej..jag är inte kristendemokrat..tog lite inlägg därifrån bara tillsammans med mina egna ord..jag vill att min son får den bästa vården då han nått botten..jag kan inget göra tyvärr..bara stå och se på medans han förstör sin fina kropp..den jag födde för 24 år sedan..ska läsa ikapp din blogg nu..mvh carina
Carina: Okok, som du kommer se om du läser här så är jag bestämd i min åsikt att en human missbrukarvård inkluderar ett sprututbyte så jag reagerar när jag ser propaganda emot det. Självfallet förstår jag att du vill det bästa för din son, hoppas verkligen han får det (tyvärr är det lite si och så med missbrukarvården om oxo han bor i Örebro, inte helt lätt att få fungerande vård, men det går ju, jag fick min missbrukarvård genom Örebro KOmmun efter mååånga turer). Hoppas att du hittar styrka någonstans att vara du, inkl mamma. Allt gott!
Ja du, har ju de senaste året på när håll sett hur metadon-behandlingen fungerar. Eller snarare inte fungerar. Att substitut-behandlingen bara består av utdelning av metadon-doser står ganska klart.
Det finns inga behandlingsplaner, ingen hjälp till en väg ut ur missbruksvärlden. Utan det är rätt och slätt bara utdelning av substitut.
Och där någonstans ligger problemet. Att det idag inte finns någon missbruks-”rehabilitering”. Och begreppet beroendesjukdom verkar bara finnas på papper i någon helt annan del av verkligheten än den som missbrukaren befinner sig i.
Rimligen kan jag tycka att den som får behandling för sitt missbruk (=beroendesjukdom) borde få samma support av FK och AF som man kan få som långtidssjukskriven.
Det handlar ju om att komma ut i bl.a arbetsliv och kunna skapa sig en dräglig och accepterbar livssituation.
Idag ligger ett stort ansvar på att anhöriga (om missbrukaren har lyckan att ha några såna som orkar kvar) ska stötta, peppa, tjata, bråka och finnas till.
Missbruksvård som den borde fungera verkar bara finnas inom kriminalvården… Och den vägen kan ju orimligen alla ta.
Isprinsessan: Jo, jag har ju läst om det i din blogg. Och tänk alla som inte har förmånen att ha anhöriga kvar… det är tufft läge. Och frågan är om missbrukarvården inom kriminalvården är särskilt bra, men visst, det finns bra vård genom kriminalvården och ibland via den till en del bra behandlingshem. Men sen… Rätt tröttsamt… Allt gott till dig!